Overkanslig

Ja, det ar precis vad jag kanner att jag ar nu. Jag kan inte skylla på att jag ska ha min period, for den har jag redan haft (o det var inte en dag forsenad...!) utan for att jag vill verkligen inte åka hem, eller flytta hem till Sverige igen. Inte an på ett tag. Jag vill sa gärna stanna, i alla fall till nästa sommar! Tror ni gudarna hör mig??

Jag hoppas innerligen!

Jag kom på mig själv igår kväll Varfor har jag inte tagit upp det igen med mina värd föräldrar? Jag ar rädd for svaret. Jag vill sa gärna ha ett ja o det ar det jag hoppas på att få o det jag tror jag far, men tank sa blir det ett nej. Jag kommer bli helt knäckt Det ar jag helt saker, o jag kommer gråta Jag kommer gråta öppet, jag kommer bli deprimerad, ALLT! Ja, nu ska jag inte få andra att få dåligt samvete, men jag kanner mig bara sa rädd Det kommer inte vara lika svart att lämna mina vanner, for jag ar helt klart saker att vara vågar kommer motas igen o att vi kommer hålla kontakten, men gymmet?!?! Jag kommer sa stottlipa den sista gången jag går igenom de dörrarna Shiit, jag trodde verkligen inte att det skulle bli sa har svart :(

Ge mig styrka någon......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0