Jag är i stor smärta!
Eller inte. Jag har ont. Det är ju säkert. Varje liten muskel i mig gör ont. Jag har helt glömt hur det kändes efter ett träningspass med Sam. Hmm, jag kräktes i alla fall inte upp efteråt denna gången, vilket är riktigt bra ;)
Eftersom min plan är att träna varje dag, känns det nu som liten utmaning, men jag vet att jag kan göra det. SURE I CAN! Positivt tänkande, som Vanessa alltid säger;) Och jag ska hålla igång nu, tills den dag jag dör! Eller åtminstone tills jag lämnar staterna.
Jag hann till yoga till dag, och aldrig - ALDRIG någonsin (!) underskattar kraften i yoga! Jag tror att många killar (speciellt) skrattar åt det, men det är inte en underskattning i att alla mina muskler i kroppen gör ont! Jag hade den mest coolaste läraren också. Han var klädd helt i vitt (och jag kom i svarta kläder, hehe!). Han hade ett rolig vitt skägg och nagon slags turban. Han såg så helig ut för mig ...! Jag gillar det - mycket.
Tja, allt är inte perfekt på gymmet, om jag kan erkänna det. Det är ett konstig spänning mellan mig o en tränare. Hmm, vad ska jag saga? Vanessa tycker det är upp till mig att åtminstone säga hej, så om jag träffar tränare o morgon på kvällen ska jag helt klart säga något!
Jag har modet att göra det! Jag är ingen mes ;)
