Tack Sam!
Jag är glad att jag har Sam som PT! Jag hade aldrig klarat det utan honom!
Jag har haft en bra dag. M fick mig att städa mitt rum, mkt väl behövligt om man säger så! (Fast han såg aldrig hur det såg ut ;) haha tur det får jag säga!) Barnen lekte på skolgården o de fick glass. Jag har som sagt dragit ut mestadel av mitt hår o A var helt exalterad över att hon fick håret o vi satte upp det i en tofs! Så söt hon blev!
Glad o motiverad så åkte jag till gymmet, trafiken bara flöt på o inga hinder alls. Eftersom mina nycklar troligen ligger hemma hos Monica så fick jag säga mitt namn i receptionen så de fick stämpla in mig. När jag börjar gå ner för trappen kommer jag på vad jag har glömt -IPODEN!! Gah hur dum får man vara! Glömma musiken?! O det var då det brast. Jag bara orkade inte tänka positivt, bara klandrade mig själv i spegeln. I drygt två månader har jag tränat fyra till fem ggr i veckan på gymmet. Resultat har det väl blivit men inte som jag själv har velat o jag vet vad det beror på med! Maten! Jag blir så jävla trött! Jag är som en fånge i min egen kropp. I mina ögon har jag ett helt annat utseende o jag blir alltid lika paff när jag ser mej själv på kort! Gah! Jag blir tokig på detta!
Att vara större än det normala är bedrövligt! Det är hemskt o det är en sjukdom! Att redan varit stor sedan trean har inte gjort det bättre. I tio år har man varit stor o alltid hört det med! I familjen har man alltid varit den feta o hört att du är så vacker Caroline men bara du blev av med magen! Ja å låren, armarna, få en lång stilig hals.....! Mhm, tio år har det tagit mig att komma till denna kropp, hur lång tid kommer det ta innan jag kan visa alla den rätta Caroline o hennes kropp som jag själv ser mig? När kommer min skönhet att stråla ut, utifrån o inifrån? Är det en omöjlig önska?
Gah, vad är det som får mig att tappa greppet nu? Jag som varit så positiv till gymmet, njuter av det o har jättekul! Första gången man verkligen har kul när man tränar så stenhårt! Syns inte mina resultat för att jag tränar för hårt? Nej, jag har resultat, men jag är så jävla rädd! I Schweiz tappade jag nästan 15 kg, på ett väldigt osunt sätt o jag var vacker då. Nu är man de 15 kg tyngre o kämpar hårt att gå ner dem plus några kg till! Jag vet att man inte ska gå efter kg för muskler väger mer än fett. Men jag vill väga 68 kg trots min längd på 1.77 m! Jag vill det å det är mitt mål! Fett eller muskler, jag vill väga 68 kg!
Jag har tappat greppet för jag är så otroligt rädd att återvända till Sverige, jag vill inte hem men ändå vill jag hem! PANIK TYP. Det är två veckor kvar, sedan ska jag vara i Sverige i drygt två veckor! Tio dagar utan mitt gym! Gah! Jag är rädd att hamna i samma gamla veva. Viktsnacket! Jag är så trött på det. Nästan alla nämner vikt o man ska väga så o si mkt! Att de är så feta, när de är så otroligt vackra o väger precis lagom för sin längd o kläderna sitter så snyggt! Detta eviga klaget! Folk kommer säga att jag har gått ner o jag är på rätt väg men det är allt några kg kvar, bara några. Screw yourself! Jag vet vart jag vill o sluta tjata! Jag vill inte höra något! Jag vill inte se något! Bara lägg ner det!
Jag är så himla nervös o anti vikttjatet. Det finns ingen som snackar om det här! Här är alla positiva o ingen som klagar om vikten, i alla fall inte i min umgivning! Men så fort man pratar med någon hemifrån kommer det upp! Varför?!?! Snälla släppt det bara!
Jag känner mej frustrerad över att åka hem till Sverige, jag är inte redo! Geovanny sa att jag var, men jag känner mig inte det! Jag har kommit en väg på mitt mål, men det är en lång väg kvar att gå! Jag vet detta, sluta påminn mig! Jag vet vem jag är, jag vet vem jag vill bli o jag vet hur jag vill se ut. Det är mitt liv! Jag har otroligt bra vänner o couching här i Amerika o det är här mina drömmar kommer att slå in. Det är här jag behöver vara för mina drömmar började här! Ni är bra där hemma med, det är inte det jag säger. Men ni har sett mej växa upp där o ni vet vem jag är sedan liten. Ni har en syn på mig, för det var hon innan. Tider förändras o vi alla förändras! Jag är inte längre Caroline från dagis, eller Caroline från Ölmestadskolan. PC är jag inte heller eller dramaqueen Caroline. Jag är jag. Jag är Caroline. Se mej för den jag är idag o inte för den jag varit....!
Snälla, jag ber er hemma i Sverige. Låt det bara vara! Jag är så otroligt glad att komma hem o tiden kommer bara försvinna, det känner jag på mig. Men tiden jag hade i Sverige, det är minnen för mig nu. Mitt liv är i Amerika o jag älskar er o jag älskar Sverige, låt min vistelse till er bli den bästa! Snälla, dra inte upp det j*vla viktsnacket. Positivt eller negativt. Jag vill inte höra det!
Tack Sam för att du står ut med mig! Herre gud vad du fick stå ut med idag. Du var helt chockad! Caroline vad är det med dig. Inget! Mhm, Varför ler du inte? Måste man vara glad hela tiden eller? Att vara glad är ett val, det är vad jag tror i alla fall. Mmm, låter bra! Hmm, min kusin dog i förra veckan. Oj, hur gammal? 70 något. Men då är det ju inte din kusin. Jo, men typ mammas kusin. Det är ju fortfarande släkt! Hmm, sant, jag beklagar. Skulle detta få mej att känna mej bättre. (rycker på axlarna) Min andra kusin sitter i fängelset. Vem dödade han?(ett skämt) Han försökte skjuta sin flickvän med hagelgevär. Shiit man! Skämtar du? Nope! Oj, snälla Sam, skjut inte mig! Okej. Varför skulle jag? Jag vet inte. För att jag är pain in the ass sometimes maybe, ha ha! Nä. Men jag har inget gevär o du är inte min flickvän så du kan vara lugnt! Kan jag få Debras telefonnr! Det är nog dags att göra slut, haha!
Han kunde göra mig på bättre humör. Jag gillar verkligen Sam! Han är min pain in the ass,2*30min i veckan men de är väl betalda! Nästa träningspass till hösten går bara på $650, suck, dyrt. Men han är Sam, han är min Sam. Sam min PT!
Tack Sam!
Jag har haft en bra dag. M fick mig att städa mitt rum, mkt väl behövligt om man säger så! (Fast han såg aldrig hur det såg ut ;) haha tur det får jag säga!) Barnen lekte på skolgården o de fick glass. Jag har som sagt dragit ut mestadel av mitt hår o A var helt exalterad över att hon fick håret o vi satte upp det i en tofs! Så söt hon blev!
Glad o motiverad så åkte jag till gymmet, trafiken bara flöt på o inga hinder alls. Eftersom mina nycklar troligen ligger hemma hos Monica så fick jag säga mitt namn i receptionen så de fick stämpla in mig. När jag börjar gå ner för trappen kommer jag på vad jag har glömt -IPODEN!! Gah hur dum får man vara! Glömma musiken?! O det var då det brast. Jag bara orkade inte tänka positivt, bara klandrade mig själv i spegeln. I drygt två månader har jag tränat fyra till fem ggr i veckan på gymmet. Resultat har det väl blivit men inte som jag själv har velat o jag vet vad det beror på med! Maten! Jag blir så jävla trött! Jag är som en fånge i min egen kropp. I mina ögon har jag ett helt annat utseende o jag blir alltid lika paff när jag ser mej själv på kort! Gah! Jag blir tokig på detta!
Att vara större än det normala är bedrövligt! Det är hemskt o det är en sjukdom! Att redan varit stor sedan trean har inte gjort det bättre. I tio år har man varit stor o alltid hört det med! I familjen har man alltid varit den feta o hört att du är så vacker Caroline men bara du blev av med magen! Ja å låren, armarna, få en lång stilig hals.....! Mhm, tio år har det tagit mig att komma till denna kropp, hur lång tid kommer det ta innan jag kan visa alla den rätta Caroline o hennes kropp som jag själv ser mig? När kommer min skönhet att stråla ut, utifrån o inifrån? Är det en omöjlig önska?
Gah, vad är det som får mig att tappa greppet nu? Jag som varit så positiv till gymmet, njuter av det o har jättekul! Första gången man verkligen har kul när man tränar så stenhårt! Syns inte mina resultat för att jag tränar för hårt? Nej, jag har resultat, men jag är så jävla rädd! I Schweiz tappade jag nästan 15 kg, på ett väldigt osunt sätt o jag var vacker då. Nu är man de 15 kg tyngre o kämpar hårt att gå ner dem plus några kg till! Jag vet att man inte ska gå efter kg för muskler väger mer än fett. Men jag vill väga 68 kg trots min längd på 1.77 m! Jag vill det å det är mitt mål! Fett eller muskler, jag vill väga 68 kg!
Jag har tappat greppet för jag är så otroligt rädd att återvända till Sverige, jag vill inte hem men ändå vill jag hem! PANIK TYP. Det är två veckor kvar, sedan ska jag vara i Sverige i drygt två veckor! Tio dagar utan mitt gym! Gah! Jag är rädd att hamna i samma gamla veva. Viktsnacket! Jag är så trött på det. Nästan alla nämner vikt o man ska väga så o si mkt! Att de är så feta, när de är så otroligt vackra o väger precis lagom för sin längd o kläderna sitter så snyggt! Detta eviga klaget! Folk kommer säga att jag har gått ner o jag är på rätt väg men det är allt några kg kvar, bara några. Screw yourself! Jag vet vart jag vill o sluta tjata! Jag vill inte höra något! Jag vill inte se något! Bara lägg ner det!
Jag är så himla nervös o anti vikttjatet. Det finns ingen som snackar om det här! Här är alla positiva o ingen som klagar om vikten, i alla fall inte i min umgivning! Men så fort man pratar med någon hemifrån kommer det upp! Varför?!?! Snälla släppt det bara!
Jag känner mej frustrerad över att åka hem till Sverige, jag är inte redo! Geovanny sa att jag var, men jag känner mig inte det! Jag har kommit en väg på mitt mål, men det är en lång väg kvar att gå! Jag vet detta, sluta påminn mig! Jag vet vem jag är, jag vet vem jag vill bli o jag vet hur jag vill se ut. Det är mitt liv! Jag har otroligt bra vänner o couching här i Amerika o det är här mina drömmar kommer att slå in. Det är här jag behöver vara för mina drömmar började här! Ni är bra där hemma med, det är inte det jag säger. Men ni har sett mej växa upp där o ni vet vem jag är sedan liten. Ni har en syn på mig, för det var hon innan. Tider förändras o vi alla förändras! Jag är inte längre Caroline från dagis, eller Caroline från Ölmestadskolan. PC är jag inte heller eller dramaqueen Caroline. Jag är jag. Jag är Caroline. Se mej för den jag är idag o inte för den jag varit....!
Snälla, jag ber er hemma i Sverige. Låt det bara vara! Jag är så otroligt glad att komma hem o tiden kommer bara försvinna, det känner jag på mig. Men tiden jag hade i Sverige, det är minnen för mig nu. Mitt liv är i Amerika o jag älskar er o jag älskar Sverige, låt min vistelse till er bli den bästa! Snälla, dra inte upp det j*vla viktsnacket. Positivt eller negativt. Jag vill inte höra det!
Tack Sam för att du står ut med mig! Herre gud vad du fick stå ut med idag. Du var helt chockad! Caroline vad är det med dig. Inget! Mhm, Varför ler du inte? Måste man vara glad hela tiden eller? Att vara glad är ett val, det är vad jag tror i alla fall. Mmm, låter bra! Hmm, min kusin dog i förra veckan. Oj, hur gammal? 70 något. Men då är det ju inte din kusin. Jo, men typ mammas kusin. Det är ju fortfarande släkt! Hmm, sant, jag beklagar. Skulle detta få mej att känna mej bättre. (rycker på axlarna) Min andra kusin sitter i fängelset. Vem dödade han?(ett skämt) Han försökte skjuta sin flickvän med hagelgevär. Shiit man! Skämtar du? Nope! Oj, snälla Sam, skjut inte mig! Okej. Varför skulle jag? Jag vet inte. För att jag är pain in the ass sometimes maybe, ha ha! Nä. Men jag har inget gevär o du är inte min flickvän så du kan vara lugnt! Kan jag få Debras telefonnr! Det är nog dags att göra slut, haha!
Han kunde göra mig på bättre humör. Jag gillar verkligen Sam! Han är min pain in the ass,2*30min i veckan men de är väl betalda! Nästa träningspass till hösten går bara på $650, suck, dyrt. Men han är Sam, han är min Sam. Sam min PT!
Tack Sam!
Kommentarer
Trackback
