Fredag
Jag får la erkänna att jag misslyckades men jag känner mej duktig ändå. No golden star for me this week ;)
Jag måste erkänna att det var rätt skönt att flytta från Sverige. Det var ingen utmaning längre, o det var samma visa o inget förändrades. Jag är så glad att jag tog chansen o flyttade till Amerika (är bara nanny här till dec). Jag vill bo här för alltid. Det är inget som egentligen kallar mig tillbaka till Sverige. Det är mina vänner o familj förstås o ni är mitt liv i Sverige, men här lever jag verkligen mitt liv, mitt egna liv o jag älskar det. Det är så svårt att förklara med det känns så.
Samtidigt som det var skönt att lämna Sverige var det otroligt jobbigt. Det är alltid jobbigt att lämna vänner o familj, men det är ingenting av vad jag kände idag. Idag åkte Tiia hem till Finland. Fyfan (förlåt för uttrycket men det är verkligen så hemskt!). Jag bara gråter! Tiia, Tiia min Tiia, vad kan man säga om henne. Jag träffade henne för ungefär en månad sedan o hon är verkligen den mest underbaraste människan på jorden. Alla minna vänner är underbara o speciella, men Tiia, hon är nog det vackraste av mänskligheten. Det går inte förklara. Kanske hon inte är mänsklig utan den första alien som går på jorden. Haha, försöker vara vittsig trots tårarna!
Vi var tre tjejer som körde henne till flygplaten o lämnade henne, alla grät vi o det var hur hemskt som helst. Jag har alltid älskar flygplatser o sett de som en möjlighet att komma vidare, men är det inte bättre att stanna ibland? Tiia, kom tillbaka! Vi stod o tittade på henne när hon gick in genom kontrollen o ner för rulltrappan. Shiit, det känns inte verkligt! Jag vill inte att det ska vara det heller! En månad fick jag med henne o gud var avis jag är på de som fick vara mer med henne! O de som kommer ha henne i livet i Finland. Den som messar med min flicka kommer inte få det lätt!
Att jämföra att lämna Sverige o lämna en vän på flygplatsen som jag gjorde idag är helt omöjligt. Visst det är jobbigt att lämna alla hemma, men de finns kvar där sedan. Mamma pappa, bror o systrar kommer vara kvar. Vänner, äkta vänner finns kvar o man kommer ha så jäkla kul när man träffas de ggr man kommer tillbaka till Sverige, men nu idag! Vem vet när jag kommer träffa Tiia igen. Jag kommer göra det, det vet jag, men att inte veta när var o hur. Det är så hemskt. Det är så hemskt. Det är som om en del av mitt hjärta har slitits ut! Tiia är speciel o alla som träffar henne känner nog som jag.
Tiia, for u my love. I love u so much and I missing u like crazy. Please wake me up from this nightmare and stay with us! <3<3<3
Jag måste erkänna att det var rätt skönt att flytta från Sverige. Det var ingen utmaning längre, o det var samma visa o inget förändrades. Jag är så glad att jag tog chansen o flyttade till Amerika (är bara nanny här till dec). Jag vill bo här för alltid. Det är inget som egentligen kallar mig tillbaka till Sverige. Det är mina vänner o familj förstås o ni är mitt liv i Sverige, men här lever jag verkligen mitt liv, mitt egna liv o jag älskar det. Det är så svårt att förklara med det känns så.
Samtidigt som det var skönt att lämna Sverige var det otroligt jobbigt. Det är alltid jobbigt att lämna vänner o familj, men det är ingenting av vad jag kände idag. Idag åkte Tiia hem till Finland. Fyfan (förlåt för uttrycket men det är verkligen så hemskt!). Jag bara gråter! Tiia, Tiia min Tiia, vad kan man säga om henne. Jag träffade henne för ungefär en månad sedan o hon är verkligen den mest underbaraste människan på jorden. Alla minna vänner är underbara o speciella, men Tiia, hon är nog det vackraste av mänskligheten. Det går inte förklara. Kanske hon inte är mänsklig utan den första alien som går på jorden. Haha, försöker vara vittsig trots tårarna!
Vi var tre tjejer som körde henne till flygplaten o lämnade henne, alla grät vi o det var hur hemskt som helst. Jag har alltid älskar flygplatser o sett de som en möjlighet att komma vidare, men är det inte bättre att stanna ibland? Tiia, kom tillbaka! Vi stod o tittade på henne när hon gick in genom kontrollen o ner för rulltrappan. Shiit, det känns inte verkligt! Jag vill inte att det ska vara det heller! En månad fick jag med henne o gud var avis jag är på de som fick vara mer med henne! O de som kommer ha henne i livet i Finland. Den som messar med min flicka kommer inte få det lätt!
Att jämföra att lämna Sverige o lämna en vän på flygplatsen som jag gjorde idag är helt omöjligt. Visst det är jobbigt att lämna alla hemma, men de finns kvar där sedan. Mamma pappa, bror o systrar kommer vara kvar. Vänner, äkta vänner finns kvar o man kommer ha så jäkla kul när man träffas de ggr man kommer tillbaka till Sverige, men nu idag! Vem vet när jag kommer träffa Tiia igen. Jag kommer göra det, det vet jag, men att inte veta när var o hur. Det är så hemskt. Det är så hemskt. Det är som om en del av mitt hjärta har slitits ut! Tiia är speciel o alla som träffar henne känner nog som jag.
Tiia, for u my love. I love u so much and I missing u like crazy. Please wake me up from this nightmare and stay with us! <3<3<3
Kommentarer
Trackback
