Shopping
An other day at the Pentagon City! Ja det är då inte bra att man åker till ett shopping mall. Speciellt inte när man åker med Nona o ser verkligen allt det fina man kan plocka på sig - Det kommer nog till användning någon gång. Åh vad billigt. Denna var la fin. Dessa kan jag ha när jag fester. Denna kan jag ha när jag ska chilla hemma. Denna väskan är ju jättebra när jag ska hämta barnen!
Ja dessa kommentarer kom inte mer än en gång kan jag medge. Trots kommentarerna la jag plånboken längst ner i min stora väska o jag köpte bara tre saker. Två saker är faktiskt inte till mig utan till en kär vän hemma i Sverige - Panne! Hon tog studenten nu till sommaren o jag är som jag är (SORRY) o ska alltid ut i sista minut innan jag skulle hem till Sverige men kunde då inte hitta något till henne. När jag gick in i min älskingsaffär i Pentagon så hittade jag de perfekta. Tyvärr kan jag inte säga mkt mer eftersom hon är en läsare o jag vill inte förstöra det för henne. Jag är i alla fall jätte nöjd o jag hoppas att hon tycker om det.
Jag sa att jag köpte tre saker, vad var då de tredje. Jo, den var till mig, faktiskt. Jag är lite nojig (vet inte om det är rätta ordet, man jag valde det i alla fall) till att tänka positivt. Jag rycker lite på axlarna när något negativt kommer förbi mig o jag låter de passera mig. Visst när det kommer till större saker som när min bror var sjuk i cancer för två år sedan var det inte ryckning på axlarna eller när andra ting flöddes in i mitt liv utan att strycka att stå emot de negativa. Mitt liv har varit en berg-o-dalbana med humöret upp bland molnen o det gladaste leende på läpparna du någonsin sett, men även har jag legat nerstampad med en tom blick blickandes ut i världen. Ja, berg-o-dalbarna kan man säga att mitt liv har varit. Jag lär mig att ta lärdom av det jag får uppleva, sedan fördjupa mig i mig själv för att minnas...
Så jag har lärt mig att livet är svårt, man möter hinder genom livet, men det är faktiskt upp till var o en o göra dem små eller stora. Jag valde att göra mina hinder större än vad de var från början o nu försöker jag att våga mer. Våga lite mer på mig själv, i ett lugnt tempo, att finna en balans.
Att bära ett leende på läpparna som även utstrålas genom hela min närvaro, för det även lättare att få ett vänligt bemötande. Tänk själv, vad får du för bemötande? Hur bemöter du andra?
Haha, när jag är arg o irriterad då är jag verkligen det o jag är så j*vla envis med o att folk gör rätt i att inte komma in i min närvaro. Det är som en skunk, ingen går nära en skunk, alla flyr fältet.
I alla fall så köpte jag mig en medicinburk idag o det står:
Prescription for SUCCESS
- READ QUOTES DAILY
- REVIEW AND CONTEMPLATE
På den gula varningslappen står det: MAY CAUSE INSPIRATION
Se om jag kan vara duktig o ta ett kort på min burk.
Ja dessa kommentarer kom inte mer än en gång kan jag medge. Trots kommentarerna la jag plånboken längst ner i min stora väska o jag köpte bara tre saker. Två saker är faktiskt inte till mig utan till en kär vän hemma i Sverige - Panne! Hon tog studenten nu till sommaren o jag är som jag är (SORRY) o ska alltid ut i sista minut innan jag skulle hem till Sverige men kunde då inte hitta något till henne. När jag gick in i min älskingsaffär i Pentagon så hittade jag de perfekta. Tyvärr kan jag inte säga mkt mer eftersom hon är en läsare o jag vill inte förstöra det för henne. Jag är i alla fall jätte nöjd o jag hoppas att hon tycker om det.
Jag sa att jag köpte tre saker, vad var då de tredje. Jo, den var till mig, faktiskt. Jag är lite nojig (vet inte om det är rätta ordet, man jag valde det i alla fall) till att tänka positivt. Jag rycker lite på axlarna när något negativt kommer förbi mig o jag låter de passera mig. Visst när det kommer till större saker som när min bror var sjuk i cancer för två år sedan var det inte ryckning på axlarna eller när andra ting flöddes in i mitt liv utan att strycka att stå emot de negativa. Mitt liv har varit en berg-o-dalbana med humöret upp bland molnen o det gladaste leende på läpparna du någonsin sett, men även har jag legat nerstampad med en tom blick blickandes ut i världen. Ja, berg-o-dalbarna kan man säga att mitt liv har varit. Jag lär mig att ta lärdom av det jag får uppleva, sedan fördjupa mig i mig själv för att minnas...
Så jag har lärt mig att livet är svårt, man möter hinder genom livet, men det är faktiskt upp till var o en o göra dem små eller stora. Jag valde att göra mina hinder större än vad de var från början o nu försöker jag att våga mer. Våga lite mer på mig själv, i ett lugnt tempo, att finna en balans.
Att bära ett leende på läpparna som även utstrålas genom hela min närvaro, för det även lättare att få ett vänligt bemötande. Tänk själv, vad får du för bemötande? Hur bemöter du andra?
Haha, när jag är arg o irriterad då är jag verkligen det o jag är så j*vla envis med o att folk gör rätt i att inte komma in i min närvaro. Det är som en skunk, ingen går nära en skunk, alla flyr fältet.
I alla fall så köpte jag mig en medicinburk idag o det står:
Prescription for SUCCESS
- READ QUOTES DAILY
- REVIEW AND CONTEMPLATE
På den gula varningslappen står det: MAY CAUSE INSPIRATION
Se om jag kan vara duktig o ta ett kort på min burk.
Kommentarer
Trackback
